socker och hårstrån

Orkar inte. Är bara så himla trött och TPL. Orkar inte tjata, gnälla, förklara eller ens lyssna. Orkar inte lägga ned energin på att låta vettig eller försöka engagera mig i något som inte är. För du lyssnar ändå inte. Jag tror du gör det, men det gör du inte. Snart är allt det samma igen. Fast ändå aldrig likadant.

bringa och tuc

Tror egentligen inte jag vet vad saknad är när det gäller dig, men det känns konstigt på ett helt nytt sätt så det kan inte vara så mycket annat än ren avsaknad. Även fast ingenting någonsin på något sätt har känts normalt så är detta ovanligt konstigt. Du gjorde det komplicerat. Kanske hjälpte jag till lite men nu räcker det fan.
Det som du var för mig ett år sedan är samma sak fast mindre jobbigt. Mindre konstigt... inte mycket men det räcker nu. Du minus känslorna.

gungor och grundare

utanför livet. bakom tankarna, framför agerandet. du tror jag sover. pepparkaren, yllekoftorna och bitterheten. du vet inte. men utanför livet, där vet de. vet varför hans tårar inte längre skildras i de senaste upplagorna. vet varför du inte vet och varför du tror du gör det. 

tror tankarna inte räknas längre. innanför lidandet men när samvetet inte finns. ogenomtänkt, oredigerat och grusigt. vaken om natten och drömmer på dagen.
hur står vi ens kvar än?