malfoy,

sluta aldrig känna

tisdag, december 08, 2009

trauma och choklad

,
Genom rummet steg en hög dimma. Fågelkvitter, nyckelben och skymd sikt knackade på dörren. Hur tog man sig genom mörker utan att falla? Öppna. Släpp in dem. Le. Skratta, dansa och le.
Tillsammans med dem.
Upplagd av malfoy, kl. 14:52

1 kommentar:

Leef sa...

Går inte. Det är oundvikligt. :|

8 december 2009 kl. 18:31

Skicka en kommentar

Senaste inlägg Äldre inlägg Startsida
Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)

Kategorier

  • bilder (12)
  • direkt ur livet (2)
  • ett (12)
  • sagohörnan (5)

Arkiv

  • ►  2012 (3)
    • ►  januari (3)
  • ►  2011 (23)
    • ►  december (3)
    • ►  november (6)
    • ►  oktober (10)
    • ►  juli (1)
    • ►  maj (2)
    • ►  mars (1)
  • ►  2010 (52)
    • ►  december (1)
    • ►  november (2)
    • ►  oktober (2)
    • ►  september (5)
    • ►  juli (8)
    • ►  juni (3)
    • ►  maj (4)
    • ►  april (8)
    • ►  mars (9)
    • ►  februari (5)
    • ►  januari (5)
  • ▼  2009 (100)
    • ▼  december (10)
      • internationellt och tusen
      • snaps och raket
      • fingrar och horn
      • salsa och sjuttionio
      • google och luftkyssar
      • thor och wow
      • extas och glädjetårar
      • bergentz och tidsbomben
      • trauma och choklad
      • rullskridskor och isbitar
    • ►  november (14)
    • ►  oktober (12)
    • ►  september (13)
    • ►  augusti (5)
    • ►  juli (5)
    • ►  juni (3)
    • ►  maj (6)
    • ►  april (9)
    • ►  mars (13)
    • ►  februari (8)
    • ►  januari (2)
Temat Vattenstämpel. Använder Blogger.