fiskar och påslakan

Jag hade ju bestämt att jag skulle gå och lägga mig tidigt idag. Speciellt efter att ha somnat ganska oväntat under alla studier mellan sex osh sju. Men så blev det ju inte. För nu är det inte ens tisdag längre. 
Jag satt med spanskan så länge att jag inte ens vad jag ska ta mig till längre.

Och så har jag självfallet försummat allt arbete om Australien. Det skulle tydligen vara klart imorgon?

Skolan är inte så ansträngande, det är jag som finner det svårt att faktiskt ta tag i arbetet och göra det som borde göras. Allt prat om att "det kommer lösa sig" har jag tagit till sin spets på tok för länge. 
Och inte heller orkar jag ta tag i de relationer som strular mest. 

"Du kanske skulle ta och prata med din psykolog och reda ut det som stör dig mest innan du tar dig vatten över huvudet genom att ge dig in i relationer du inte kommer att klara av."
-och hur går det? "Det kommer lösa sig."  

Och eftersom vi drar det till sin spets, vad händer då? Mycket agerande och väldigt lite tänkande.

För vet ni vad?

DET KOMMER LÖSA SIG.